Freud och psykoanalysen

Sigmund Freud var en österrikisk läkare som var grundare av psykoanalysen, en metod som behandlar psykiska och fysiska svårigheter och lidanden. Psykoanalysen praktiseras i många delar av världen idag och Freud fortsätter att väcka reaktioner, allt ifrån fascination och intresse till skepticism och kritik. Mycket har förstås utvecklats sedan Freuds tid. Många av hans efterföljare har byggt vidare på psykoanalysen och har alla lämnat viktiga bidrag till den teoretiska och kliniska utvecklingen. Oavsett vad man tänker om Freud är det svårt att undgå hans insiktsfulla bidrag till förståelsen av det mänskliga psyket.

Detet, jaget och överjaget i en ledarroll

Freud utvecklade en strukturell modell för att förstå människor som består av tre huvudsakliga delar: detet, jaget och överjaget. Till exempel kan vi se hur modern personlighetspsykologi och Hogans personlighetstester bygger på just denna strukturella modell (Hogan & Smither, 2008). Detet påverkar personligheten genom att representera de grundläggande drifterna och instinkterna. Freud hävdade att de grundläggande mänskliga drivkrafterna är sexualitet (livsdriften) och aggression (dödsdriften). Hans uppfattning om ”sexualitet” kan tolkas som social acceptans, att komma överens med andra, och ”aggression” som social konkurrens, att komma före andra (Hogan & Smither, 2008). I ett ledarskapssammanhang förmår därför högpresterande och drivna ledare att kanalisera sina aggressiva impulser mot att uppnå framgångsrik arbetsprestation.

Jaget utvecklas för att hantera detet, är den medvetna delen av psyket och agerar som en medlare mellan detet och överjaget. Omedvetna önskningar och impulser styr hur jaget agerar och blir då i sin tur föremål för försvarsmekanismer. Exempelvis kan ledare med tillräcklig jagstyrka hantera och reglera sina känslor och impulser på ett sätt som gör att de kan fatta realistiska och förnuftiga beslut och samtidigt kunna agera flexibelt.

Överjaget däremot påverkar personligheten genom att forma individens moraliska och etiska aspekter. Freud menade att överjaget utvecklas genom internaliseringen av föräldrars normer och kulturella påverkan. Attityder gentemot auktoritet utgör därför en grundläggande komponent av vår personlighet och etableras vid ca fem års ålder i samband med formandet av överjaget. Är man kapabel att acceptera, tro på, internalisera och följa auktoritet, eller tenderar man snarare att avvisa, kritisera och kämpa emot auktoritet? Freud menade att för mycket eftergivenhet hämmar kreativitet och för mycket motstånd gör en till en dålig organisatorisk medlem (Hogan & Smither, 2008). Till exempel kan ledare med ett starkt överjag vara benägna att göra väsentliga etiska överväganden i organisationen och är på så sätt också medvetna om hur deras auktoritet och makt kan påverka organisationen. Ledare med ett bristande överjag kan däremot sakna den etiska och moraliska aspekten, vilket leder till ett självsvåldigt beteende i form av ett behov av att utöva makt, manipulera och överlista andra (McWilliams, 1994).

Personligheten som ett dynamiskt system

Sammanfattningsvis är Freuds strukturella modell central för att förstå människor, och personlighet kan därför konceptualiseras som ett dynamiskt system av förmågor, drivkrafter, motivation, typer av försvarsmönster och urspårningstendenser (Sahlberg & Holm, 2013). Vid en personbedömning är det därför avgörande att ta i beaktande dessa olika aspekter för att skapa sig en förståelse kring individens personlighet.