Ledarskapet är en central komponent i organisationers förmåga att upprätthålla och utveckla en stark säkerhetskultur. I en tid präglad av ökade krav på motståndskraft, cyberhot och komplexa riskmiljöer är chefers agerande avgörande för hur säkerhet värderas och praktiseras i vardagen. Forskning visar att ledarskapets kvalitet har direkt inverkan på medarbetares riskmedvetenhet, regelefterlevnad och vilja att rapportera avvikelser.

Ett gott ledarskap kännetecknas av tydlighet, engagemang och lyhördhet. Chefer som kommunicerar klara förväntningar, visar genuint intresse för säkerhet och uppmuntrar till öppenhet skapar en miljö där medarbetare upplever trygghet och ansvarstagande. Ett sådant klimat ökar följsamheten till säkerhetsrutiner och främjar en kultur där misstag ses som lärande, inte som tillkortakommanden.

Inom riskfyllda verksamheter, såsom militär och samhällsviktig infrastruktur, krävs ledare som både kan skapa struktur och samtidigt stödja anpassningsförmåga. Det transaktionella ledarskapet, som bygger på tydliga instruktioner, uppföljning och konsekvens skapar ordning och stabilitet. Det transformativa ledarskapet som handlar om att inspirera, motivera och främja utveckling, stärker lärande och engagemang. När dessa två dimensioner förenas skapas en robust säkerhetskultur där både disciplin och innovation ryms.

Konsekvenser för risk- och säkerhetsbeteenden

När ledarskapet brister, eller till och med blir destruktivt, ser vi tydliga effekter på medarbetarnas beteenden. Destruktivt ledarskap kan anta både aktiva och passiva former. Aktivt destruktiva beteenden – som hotfullhet, orättvisa, arrogans eller överdriven kontroll – skapar rädsla och tystnad, vilket leder till att medarbetare döljer misstag i stället för att rapportera dem. Passivt destruktiva beteenden – såsom otydlighet, undvikande och brist på stöd – undergräver ansvarstagande och sänker motivationen.

När ledarskapet förlorar sin funktion som vägledning och trygghet skapas en miljö där regelöverträdelser blir socialt accepterade. Följsamheten till säkerhetsrutiner minskar, riskmedvetenheten urholkas och rapporteringsbenägenheten sjunker. Den psykiska belastningen ökar hos medarbetaren när chefer inte visar stöd eller erkännande, vilket i sin tur kan leda till stressrelaterade misstag och genvägar som ökar risken för olyckor.

Ur ett systemperspektiv blir ledaren därmed själv en säkerhetskritisk faktor. Bristande ledarskap kan skapa organisatoriska sårbarheter som inga tekniska system kan kompensera för.

Att förebygga destruktivt ledarskap – och stärka det goda

För att bygga en hållbar och resilient säkerhetskultur krävs aktiva och långsiktiga insatser på ledarskapsnivå. Ledarskapet måste betraktas som en del av säkerhetssystemet, där chefsrollen både är en resurs och en potentiell riskfaktor. Nedanstående checklista sammanfattar centrala åtgärder för att förebygga destruktiva mönster och främja funktionellt ledarskap.

Genom att betrakta ledarskapet som en säkerhetsåtgärd snarare än enbart en organisatorisk funktion kan verksamheter skapa långsiktig motståndskraft. Ett starkt, engagerat och reflekterande ledarskap främjar ansvarstagande, lärande och tillit – faktorer som är avgörande för en hållbar säkerhetskultur.